Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Tess - 10 december 2014 21:07

Plötsligt är man här, jag har fortfarande inte riktigt fattat att VI ska ha barn! Ja jag vet att jag är trög! Men iaf...

Tidigare har jag som bor i en liten by upplevt att folk tyckt att vi varit konstiga som inte har några barn när vi är över 30. Här förstår ni så har man inte så mycket mer för sig än att yngla av sig tidigt i livet. Jag tycker ifs inte att det är något fel med det heller, alla gör det som är rätt för dem. Men det kändes som folk undrade varför har ni inga barn? När jag gick igenom hela den fasen med barnlösheten så ville jag bara gå in i ett mörkt rum och gråta varje gång någon ställde frågan "Ska inte ni skaffa barn snart?". Men nu när jag faktiskt väntar barn och berättar för nån att jag är gravid så frågar de om det är det första barnet. Jag svarar "ja det är första, du förstår att vi har haft lite problem att bli gravida". Min önskan för alla där ute som kämpar att bli gravida är att folk blir lite mer medvetna om att det inte är så lätt för alla att skaffa barn. Skaffa barn - vilket dåligt uttryck! Det är ju inte så lätt som det låter! Nej jag vill att folk ska bli medvetna att PCO/PCOS finns och vad det innebär. Man ska inte behöva sitta och skämmas för att man har diagnosen. Det är ju ingen som kan rå för att man har den och är inget man vakt själv direkt. Om folk blir medvetna om diagnosen så kanske det blir mindre tabu och skämmigt att vara öppen med sina problem. För PCO/PCOS är vanligare än man tror! Jag har många i min bekantskapskrets som känner nån som har PCO/PCOS och det har jag upptäckt nu när jag orkar vara mer öppen med att jag har diagnosen.

Så hur känns det då att vara 32 år och vänta sitt första barn? Jag tycker att det känns fantastiskt! Vi är och har varit redo för att ta det här steget i ett par år så det känns helt j*vlar underbart! Jag sa det senast till min kollega idag, att vi befunnit oss i nåt limbo de senaste åren. Vi har inte tillhört de med barn och inte heller de som varit ute och partajat, nej vi har befunnit oss mitt emellan. Men snart är det vår tur att prata sönder folk om våra småbarnsproblem och jag längtar så! Visst kommer det att innebära mkt oro och vakna nätter men vi är redo! Nu ska allt bara fortsätta att gå bra med graviditeten <3

Av Tess - 9 december 2014 20:42

Idag har jag varit på det första besöket hos barnmoskan. Hon tog blod, mätte blodtryck, vägde mig och mätte magen. Mitt järnvärde är fortfarande högt, hur lyckades jag med det? Båda systrarna som också är gravida är tvungna att ta järntabletter! Jag vägde exakt samma som vid inskrivningen i augusti, vilket känns väldigt skönt! Men jag får kanske hålla igen lite nu kring jul så att jag inte drar på mig en massa. För sanningen är ju att mitt höga BMI gör att jag inte bör gå upp nåt i vikt. Japp ska försöka vara duktig!

Efter att ha bokat in alla kommande besök så var det äntligen dax att få lyssna på hjärtljudet. Jag blev så berörd att jag fick tårar i ögonen! Det var verkligen helt fantastiskt att få höra hjärtat slå, maken som också var med tyckte att det lät som en häst :) han var också berörd <3 Allt såg och lät bra! Känns så himla härligt! Nu sitter jag här i soffan och tar igen mig efter dagen på jobbet. Är galet hur ont man kan få av foglossningen när man sitter på en kontorsstol! Jag fick faktiskt en läkartid inbokad så vi får se, det kanske blir aktuellt med en sjukskrivning vi får helt enkelt vänta och se. Hoppas iaf att jag får lite mer sömn inatt, två nätter med 3 timmars sömn börjar ta ut sin rätt! Är verkligen mega mega trött!

Av Tess - 5 december 2014 10:32

Igår var jag hos sjukgymnasten och halleluja säger jag nästan haha. Hon gick igenom mig grundligt och jag fick låna ett glidlakan samt rådet att använda en krycka när jag går för att avlasta högersidan (där jag har foglossningen). Inatt har jag sovit på glidlakanet och vändningarna i sängen är inte alls lika smärtsamma! Det verkligen fungerar! Hade jag vetat att det här fanns för en månad sen så hade jag skaffat det för länge sen! Jag har sovit ganska bra för första gången på länge! Härligt!

Idag har 65% av graviditeten gått, jag längtar till vår lilla bebis kommer med en skräckblandad förtjusning :) tror att de flesta är oroliga och lite rädda inför förlossningen men jag vågar inte ens tänka på det! Är verkligen livrädd, hur ont kommer det gör? Kommer jag att klara att genomleva smärtan? Tänk om jag inte kan få epiudral pga min vikt - är det bra eller dåligt? Kommer jag spricka eller måste de skära upp mig? Tänk om det blir komplikationer? Ja jag vet jag är nojjig, men när vi har väntat och kämpat på att bli gravida så känns allt extra extra viktigt. För vem vet det här kanske är det enda barnet som vi kommer att kunna få? Nåja ska försöka sluta vara så nojjig och ta och äta en väldigt sen frukost!

Av Tess - 2 december 2014 20:49

Jag har fortfarande inte skakat av mig alla tråkigheter från förra veckan, det påverkar oss väldigt mkt ekonomiskt. Så fattiga som vi är just nu har vi nog inte varit sen vi flyttade hem till Sverige 2009. Tillbaka på ruta ett igen :( ja jag kanske har mig själv att skylla, jag var bra naiv jag vet det nu. Men det är lite sent att ångra sig nu, jobbet finns inte kvar så jag kan inte ta det i efterhand så här. Dessutom vill jag ju inte ha det, jag vill inte jobba där längre. Söker alla jobb jag kan, eller som jag har erfarenhet till. Hade faktiskt en telefonintervju idag, men så fort de ser magen så blir det väl tyvärr inget. Men men jag visar ju a-kassan att jag faktiskt försöker. Facket ska hjälpa mig att skriva ihop något bra till a-kassan, så jag hoppas att det hjälper för annars blir det en fattig jul... Jag som hade sett fram emot julen i år så himla mkt... Men men alltid ska det vara något.

Tur att bebisen i magen gör en glad och tacksam iaf! Trots hemsk foglossning så är jag glad över att vara gravid och vi längtar så efter vårt barn! Tänk imorgon är det bara 100 dagar kvar! Då jag inte varit hos barnmorskan ännu så känns det overkligt. Första besöket är i nästa vecka! Ska bli spännande att få lyssna på hjärtat! <3 h*n sparkar och har sig varje dag, dock mindre om jag varit igång mkt. Men att få känna sparkarna är lika underbart varje gång. Har fortfarande inte gått upp något i vikt, vilket är bra då barnmorskan sa att jag inte fick det då jag redan innan vägde för mkt. Men jag äter dåligt, saknar matlust. Speciellt på jobbet, jag slänger nästan mer än halva min matlåda varje gång. Äter små portioner på kvällarna, men jag får inte i mig mer... Däremot slinker lite godis ner ibland. Blir spännande att träffa barnmorskan i nästa vecka. Angående min foglossning från helevete så måste man i mitt län gå till en sjukgymnast först innan man får träffa en läkare på mvc. Men jag har iaf bokat en tid och ska dit på torsdag morgon. Det är värst på nätterna, om jag ska vända mig om eller om jag sätter mig upp för att kliva ur sängen - då känns det som någon tagit den största kökkniven och kört upp den i mitt underliv. Nu har jag även smärta när jag går, sitter och står. Så man får känna att man lever men det är värt all smärta i världen, jag älskar att vara gravid ändå :) vi får se vad sjukgymnasten säger på torsdag.

Av Tess - 24 november 2014 21:55

Foglossningssmärtor deluxe och ryggont, men för varje liten rörelse jag känner i magen så är allt värt det! Jag tänkte på det i helgen hur lyckligt lottad jag är - att vi lyckats bli gravida och att vi har varandra. All kärlek som finns mellan oss, vi var riktigt lyckliga i helgen och det var så härligt! Vi längtar verkligen till mars!

Men så kom bomben från min chef, han hade minsann pratat med min a-kassa och informerat dem om att jag visst blivit erbjuden jobb. Men då sa jag till honom att det var ju inofficiellt och dessutom så sa du ju då att du inte kunde garantera mig jobb men att era intentioner var sådana. Men han minns inget av detta... Så klart han inte gör... Men vad spelar det för roll för honom om jag får a-kassa? Graviditetshormonerna gjorde sig uppmärksamma och jag grät hejdlöst i två timmar efter jobbet. Glömde bort morötterna på spisen så fick kasta både grytan och morötterna. Tur att det inte började brinna iaf!

Mitt lilla ord står nu mot min arbetsgivare och jag har mailat facket om hjälp... Jag hoppas innerligt att de kan hjälpa mig! För annars har vi ett inkomst bortfall på ca 9 000 kr i månaden istället för 4 500 kr som vi hade räknat med... Nåja klart att livet inte ska vara lätt inte. Men jag förstår inte riktigt hur han tänker? Gör han det här för att hämnas och vara elak eftersom han vet att jag inte tycker att han är en bra chef? Ledsen blir man iaf!

Av Tess - 17 november 2014 10:06

Mår väldigt bra just nu förutom att jag är väldigt trött och har konstant halsbränna men det är sånt som man får ta! Fosterrörelserna blir mer och mer märkbara och de flyttar sig runt om i magen, innan var det mest att man kände dem på ett och samma ställe men nu kan de flytta sig inom ett par minuter. Jag hoppas att liten har gott om plats att röra sig på och att h*n mår bra. Har inte första barnmosketiden förrän den 9:e december, vilket blir v 27 (26+3) för mig vilket känns jätte sent för det ska ju vara i v 25. Längtar efter att få höra hjärtljuden! Kanske borde jag ringa och be att få komma en vecka tidigare åtminstone? Allt sånt här är ju så svårt när man är förstföderska! Tycker verkligen att informationen varit väldigt knapphändig!

Av Tess - 14 november 2014 19:11

De ringde imorse och meddelade att de gått vidare med en annan sökande för tjänsten. Känns både som en lättnad och väldigt tråkigt! Känner mig så dubbel men bara jag får igång a-kassan någon gång så kommer vi ju klara oss ekonomiskt plus att jag kan vara mammaledig på heltid med vårt efterlängtade barn! Så jag försöker se det som en vinst trots allt. Det dyker säkert upp något annat jobb så småningom :) om inte så får jag väl ta mig i kragen och plugga färdigt! Måste få till den här utbildningen, jag ska ha en kandidatexamen innan jag är alldeles för gammal!

Idag har jag sökt lite jobb (för att jag måste), putsat fönster och i eftermiddag har jag bakat bullar. Nu sitter vi här i skenet av några stearinljus och myser lite :) trevlig helg gott folk!

Av Tess - 10 november 2014 19:52

Idag har jag varit på jobbintervju för ett deltids jobb, 50% löneadministratör. Verkar vara ett kanon jobb som jag hoppas att jag får, jag jobbar ju idag 50% och är arbetslös 50% & att få jobba totalt 100% fram till förlossningen. Sen skulle jag kunna tänka mig att jobba 50% på det nya jobbet och därmed dela föräldraledigheten med maken. Det här jobbet kommer på sikt leda till mer än halvtid och är på en arbetsplats som ligger i samma by som vi bor. Det är med andra ord optimalt för mig som inte trivs där jag jobbar nu. Drömmen är att kunna säga upp sig därifrån innan mammaledigheten är slut.

Men så var det dags för intervjun och den gick verkligen jätte bra. Men jag hade bestämt mig för att jag skulle berätta att jag är gravid. Jag vet att det är inget som jag behöver tala om men jag kände att det är schysst att berätta det och eftersom brorsan jobbar där så ville jag ha alla korten på bordet. Jag sa att jag ville berätta det för dem för att ha alla korten på bordet. De sa ju så klart att de inte får diskriminera och att det inte ändrade min aktuellitet som kandidat.

Frågan är om det kommer gynna mig eller inte. Gjorde jag fel om var ärlig? Jag har ju lärt mig att ärlighet varar längst!

Skapa flashcards