Alla inlägg den 31 juli 2016

Av Tess - 31 juli 2016 08:13

Jag är medveten om att det inte är optimalt att vara gravid och överviktig och vet om att det finns risker med detta. Men jag upplever att mödravården gör vikten till lite av en hysteri.

Jag har BMI över 35, inget jag är speciellt stolt över men så är det och det är inte speciellt lämpligt att börja banta nu. Dessutom hade jag inte räknat med att bli gravid just nu men här är jag och då får man ta det som det kommer.

Jag försöker tänka på vad jag äter men har varit så illamående att jag bitvis varit glad om jag kunnat äta någonting. Nu har aptiten börjat komma tillbaka sakta men säkert. Barnmorskan och en läkare på mödravården undrade vad jag ville de skulle göra så att jag fick det stöd jag behöver för att jag inte ska gå upp nåt i vikt. I mitt huvud tänkte jag, anlita en pt och en kock som kan bo hos mig följt av ett hembeträde så är det lugnt. Men jag sa jag vet inte, för jag vet ungefär vad jag ska äta och att jag bör röra på mig. Problemet är just nu att tiden inte räcker till, låter kanske som en dålig ursäkt men så här ser mitt liv ut just nu. Upp 5.30 göra i ordning mig för jobb, ge lillan frukost och göra henne i ordning för dagis. 6.15 lämna på dagis. Jag kör sen till stan till jobbet, bilresan tar ca 50 minuter. Jobbar fram till strax efter 16. Sitta i bilkö för att lämna stan, bilresa hem tar 50 min. Hemma strax efter kl 17, börja med maten. Leka med lillan samtidigt för hon har saknat mamma. Äta, städa köket. Gör i ordning lillan och försöka lägga henne mellan 19-20. Däcka i soffan en liten stund för återhämtning. Sängen nån gång mellan 21-22. Jag vet inte hur jag ska få ihop mer tid för att träna? Känns som om jag behöver fler timmar på dygnet alternativt så får jag gå ner i arbetstid men det innebär mindre inkomst och vi behöver spara en liten buffert inför ankomsten av nästa knodd så vi inte behöver leva på vatten och bröd!

Iaf så bokade läkaren in mig på livsstilsamtal på vårdcentralen och sa att jag måste ta hand om mig själv bättre. Där satt man och kände sig som världens sämsta människa. Känner ibland att de tycker att jag inte förtjänar att vara gravid. Men förra graviditeten gick ju fint och visst dottern vägde nästan 4 kg men det har båda syrrans ungar gjort och hon är normalviktig. Jag förstår att de måste bry sig om vikten men deras tjat gör inte saken bättre, tyvärr blir jag snarare anti och vill skita i allt men för min skull och vårt ofödda barns skull så ska jag bete mig.

ANNONS
Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se