Alla inlägg under december 2014

Av Tess - 31 december 2014 13:07

Igår var jag på MVC besök, högt blodsocker igen :( ska få göra om glukosbelastningen i nästa vecka - jippie eller inte! De är oroliga att jag utvecklat graviditetsdiabetes. Själv fattar jag inte, jag har ju knappt ätit något sen jag hade vinterkräksjukan. Jaja blir till att helt lägga om kosten nu iaf, inget mer vitt bröd och satsa på mat med lågt GI. I övrigt var blodvärden och blodtrycket bra men jag hade lite protein i urinen, men det är förmodligen för att jag fortfarande är lite uttorkad efter att varit sjuk. Så ska hinka i mig en massa massa vatten!

Sen mätte barnmorskan magen, hade vuxit 4 cm sen sist men var helt enligt kurvan och så fick jag lyssna på hjärtat så klart <3 slog 140 slag som sist. Kanske är det en liten pojk :) fast det spelar verkligen ingen roll är det en liten tjej så blir vi lika glada!

2014 har varit en riktig berg och dalbana, mkt glatt och en hel del tråkigt! Men jag glömmer aldrig min födelsedag då jag fick reda på att vi var gravida, min och familjens fantastiska resa till USA, makens och min resa till svärföräldrarna på Irland, ultraljudet då vi fick se vårt knyte för första gången, de första sparkarna <3 ja det finns mkt positivt att blicka tillbaka på.

Men nu blickar vi framåt mot vårt nya äventyr! Längtar otroligt mkt efter mars och ankomsten av vår bebis. I mitten av januari ska vi äntligen åka till Ikea och inhandla spjälsängen, skötbordet och en massa annat som vi behöver inför knytets ankomst. Babyskyddet klickade jag hem på mellandagsrean och är på väg med posten :) känns som om det mesta börjar falla på plats och det känns bra! Dock vet jag att det finns en miljon andra småsaker som man behöver iaf om man tittar på andras listor men vi tar de stora sakerna först och arbetar oss därifrån.

Nyåret kommer att firas i hemmets lugna vrå och vi kommer att ta det lugnt och bara njuta av att vara hemma. Gott Nytt År!

ANNONS
Av Tess - 26 december 2014 23:04

Ja då har man åkt på det, nu har alla mina syskon med familjer samt mamma och pappa haft vinterkräksjukan och nu var det alltså vår tur.

Började med mig i natt, men mega magsmärtor. Trodde att jag bara hade ätit lite för mkt... Men drack ett glas vatten sen var det bara att gå och kräkas! Sedan så kräktes jag i omgångar fyra ggr. Spenderade morgonen på soffan då jag inte ville störa maken. När han steg upp gick jag och lade mig i sängen. Har aldrig varit med om att ha så ont i magen trots att man kräkts. Smärtorna brukar ju försvinna när man lättat på trycket, men inte det inte. Har haft så ont i magen att jag trott att jag ska avlida! Fick behålla vatten några timmar så uppgraderade mig till blåbärssoppa, som jag även den fick behålla. Så satsade på att äta en rostad macka men efter en tugga var det bara gå att kräkas så nu dricker jag bara avslagen sockerdricka. Vågar inget annat. Maken har oxå fått det här men har klarat sig med diarre. Men det är synd om oss sjuklingar måste jag säga! Det här är absolut det värsta jag varit med om!

ANNONS
Av Tess - 24 december 2014 10:12

Jag önskar er alla en riktigt God Jul! Tack för alla fina kommentarer under året! Utan er läsare så hade det varit ganska onödigt att blogga ;)

Jag har nog bestämt mig för att säga upp mig men tänker inte tänka på det idag nu när det är jul, men är en skön känsla att veta att helvetet kommer att få ett slut!

Kram på er

Av Tess - 23 december 2014 10:28

Vart ska man börja? Jo sist jag skrev så gjorde jag ju glykostestet, tyvärr var mitt värde lite högt hade 9,3 och har därför fått en träff inbokad med en dietist. Till detta mötet den 8 januari så ska jag skriva matdagbok. Jätte kul att göra det nu över nyår? Eh not! Men tänkte att jag får börja på annandagen så får de iaf lite mer än en vecka att gå på. Har lagt om kosten lite redan, nu blir det havregrynsgröt till frukost samt bara vatten till maten så försöker tänka på vad jag stoppar i mig nu.

I slutet av förra veckan fick jag goda nyheter om att jag blev beviljad a-kassa. Kändes helt otroligt! Är väldigt glad över att de valde att gå på min linje!

Igår var jag på läkarbesök och fick en hel sjukskrivning fram till den 27:e januari. Men hon varnade mig över att det är inte säkert att försäkringskassan godkänner den eftersom jag har kontorsjobb. Men jag har ju ont om nätterna och sover ju knappt så det är ju inte direkt att man är super pigg på jobbet! Sen gör jag ju med min krycka hela tiden. Men vi får hoppas att de godkänner det. Sen ringde jag min chef och meddelade att jag är sjukskriven. Var inte alls populärt, men jag försöker att inte ha dåligt samvete. Jag förstår att en liten arbetsplats blir väldigt sårbar men samtidigt är det inte mitt problem för det är inte jag som är chef... Men som vanligt vill han lämpa över bördan på mig... Men jag kan ju inte hjälpa att jag mår som jag gör! Typiskt att han ska vara sån!

Har haft en riktigt dålig natt, haft ont och sovit dåligt... Är mega sliten idag... Ska försöka äta lite frukost och sedan försöka ta en tupplur till. Imorgon är det julafton, är inte klokt tycker jag för det känns inte som det!

I övrigt tror jag att det är rätt bra med magen. Det sparkas och har sig i magen iaf :) jag känner mig tacksam för att jag får chansen att uppleva det här! <3

Av Tess - 15 december 2014 09:32

Jag fick mitt glukostest framflyttat till idag då de har konferens på onsdag när jag skulle gjort det. Tog blodprov kl 8.15 sen fick jag dricka den vedervärdiga drycken (som verkligen inte smakar apelsin!). Så nu har jag suttit i väntrummet i ca 1 timme och har lite mindre än en timme kvar. Puh så tråkigt! Drycken väckte bebis som sparkar för fulla muggar. Det är mysigt! Dock känner jag mig lite yr och illamående nu men det är väl bara att hålla ut. Undra om man kommer att kunna jobba i em efter det här? Syrran gjorde sitt glukostest i förra veckan och hon mådde jätte dåligt efteråt!

Det är rätt mysigt att sitta i väntrummet dock, för det kommer in en och en annan bebis :) tänker att om 3 månader så har vi en egen liten bebis <3

Av Tess - 10 december 2014 21:07

Plötsligt är man här, jag har fortfarande inte riktigt fattat att VI ska ha barn! Ja jag vet att jag är trög! Men iaf...

Tidigare har jag som bor i en liten by upplevt att folk tyckt att vi varit konstiga som inte har några barn när vi är över 30. Här förstår ni så har man inte så mycket mer för sig än att yngla av sig tidigt i livet. Jag tycker ifs inte att det är något fel med det heller, alla gör det som är rätt för dem. Men det kändes som folk undrade varför har ni inga barn? När jag gick igenom hela den fasen med barnlösheten så ville jag bara gå in i ett mörkt rum och gråta varje gång någon ställde frågan "Ska inte ni skaffa barn snart?". Men nu när jag faktiskt väntar barn och berättar för nån att jag är gravid så frågar de om det är det första barnet. Jag svarar "ja det är första, du förstår att vi har haft lite problem att bli gravida". Min önskan för alla där ute som kämpar att bli gravida är att folk blir lite mer medvetna om att det inte är så lätt för alla att skaffa barn. Skaffa barn - vilket dåligt uttryck! Det är ju inte så lätt som det låter! Nej jag vill att folk ska bli medvetna att PCO/PCOS finns och vad det innebär. Man ska inte behöva sitta och skämmas för att man har diagnosen. Det är ju ingen som kan rå för att man har den och är inget man vakt själv direkt. Om folk blir medvetna om diagnosen så kanske det blir mindre tabu och skämmigt att vara öppen med sina problem. För PCO/PCOS är vanligare än man tror! Jag har många i min bekantskapskrets som känner nån som har PCO/PCOS och det har jag upptäckt nu när jag orkar vara mer öppen med att jag har diagnosen.

Så hur känns det då att vara 32 år och vänta sitt första barn? Jag tycker att det känns fantastiskt! Vi är och har varit redo för att ta det här steget i ett par år så det känns helt j*vlar underbart! Jag sa det senast till min kollega idag, att vi befunnit oss i nåt limbo de senaste åren. Vi har inte tillhört de med barn och inte heller de som varit ute och partajat, nej vi har befunnit oss mitt emellan. Men snart är det vår tur att prata sönder folk om våra småbarnsproblem och jag längtar så! Visst kommer det att innebära mkt oro och vakna nätter men vi är redo! Nu ska allt bara fortsätta att gå bra med graviditeten <3

Av Tess - 9 december 2014 20:42

Idag har jag varit på det första besöket hos barnmoskan. Hon tog blod, mätte blodtryck, vägde mig och mätte magen. Mitt järnvärde är fortfarande högt, hur lyckades jag med det? Båda systrarna som också är gravida är tvungna att ta järntabletter! Jag vägde exakt samma som vid inskrivningen i augusti, vilket känns väldigt skönt! Men jag får kanske hålla igen lite nu kring jul så att jag inte drar på mig en massa. För sanningen är ju att mitt höga BMI gör att jag inte bör gå upp nåt i vikt. Japp ska försöka vara duktig!

Efter att ha bokat in alla kommande besök så var det äntligen dax att få lyssna på hjärtljudet. Jag blev så berörd att jag fick tårar i ögonen! Det var verkligen helt fantastiskt att få höra hjärtat slå, maken som också var med tyckte att det lät som en häst :) han var också berörd <3 Allt såg och lät bra! Känns så himla härligt! Nu sitter jag här i soffan och tar igen mig efter dagen på jobbet. Är galet hur ont man kan få av foglossningen när man sitter på en kontorsstol! Jag fick faktiskt en läkartid inbokad så vi får se, det kanske blir aktuellt med en sjukskrivning vi får helt enkelt vänta och se. Hoppas iaf att jag får lite mer sömn inatt, två nätter med 3 timmars sömn börjar ta ut sin rätt! Är verkligen mega mega trött!

Av Tess - 5 december 2014 10:32

Igår var jag hos sjukgymnasten och halleluja säger jag nästan haha. Hon gick igenom mig grundligt och jag fick låna ett glidlakan samt rådet att använda en krycka när jag går för att avlasta högersidan (där jag har foglossningen). Inatt har jag sovit på glidlakanet och vändningarna i sängen är inte alls lika smärtsamma! Det verkligen fungerar! Hade jag vetat att det här fanns för en månad sen så hade jag skaffat det för länge sen! Jag har sovit ganska bra för första gången på länge! Härligt!

Idag har 65% av graviditeten gått, jag längtar till vår lilla bebis kommer med en skräckblandad förtjusning :) tror att de flesta är oroliga och lite rädda inför förlossningen men jag vågar inte ens tänka på det! Är verkligen livrädd, hur ont kommer det gör? Kommer jag att klara att genomleva smärtan? Tänk om jag inte kan få epiudral pga min vikt - är det bra eller dåligt? Kommer jag spricka eller måste de skära upp mig? Tänk om det blir komplikationer? Ja jag vet jag är nojjig, men när vi har väntat och kämpat på att bli gravida så känns allt extra extra viktigt. För vem vet det här kanske är det enda barnet som vi kommer att kunna få? Nåja ska försöka sluta vara så nojjig och ta och äta en väldigt sen frukost!

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se