Nu har jag inte känt av något i magen på snart en vecka och jag mår oförskämt bra. Det hela gör mig orolig, ja jag vet att jag är lika nojig som vanligt! Men om liten kunde göra sig mer påmind i magen så vore jag lugnare. Men jag försöker intala mig själv att liten bara bytt position i magen och det gör att jag inte känner när liten sparkar osv. Visst måste det vara så?

I förra veckan hade jag foglossning deluxe men sen ett par dagar så är det inte så farligt alls, men jag tror att det har blivit bättre sedan jag började att sova med en kudde mellan benen. Haha ja det är sant, jag sover helst på sidan och det gjorde mega ont att vända sig om i sängen. Så jag googlade foglossning och läste att man skulle testa att sova med en kudde mellan benen och förvånansvärt nog verkar det hjälpa en aning, eller lite mer än en aning för jag har tom kunnat stapla lite ved idag!

Annars lunkar allt på, jag längtar till v 25, eller 26 för mig då, när man ska få lyssna på hjärtljudet! Jag vet inte när jag ska förstå att vi ska ha barn? Jag får inte riktigt in det i mitt huvud, det känns lixom för bra för att vara sant och det känns overkligt.

Myste med systersonen häromdagen, herregud vad jag längtar efter sätt få busa med vår lilla! Finns det något mysigare än barn?!? De gör livet ljuvligt! Jag önskar verkligen att alla människor skulle kunna få barn utan problem! Jag hoppas verkligen av hela mitt hjärta att alla ni ofrivilligt barnlösa lyckas och får er dröm i uppfyllelse! Även att man oroar sig hela tiden hela vägen så kommer det vara värt det!