Nu har min kollega varit sjukskriven i snart tre veckor. Inte en enda gång under den tiden har min chef frågat vad vi behöver göra i hennes ställe eller frågat mig hur jag har det. Han bara antar att jag gör allt, att jag hinner allt. Dum nog har jag kämpat på och varit duktig och skött allt så gott jag har kunnat. Men igår berättade jag för honom att jag är gravid och att jag inte klarar att hålla detta tempot längre att jag måste ta det lugnare och tänka på mitt ofödda barn. Han hade typ ingen förståelse, inte för jag är förvånad direkt! Han är nog den sämsta chef jag någonsin har haft! Kan ingenting om hur man hanterar personal frågor eller om hur man behandlar sin personal.

Stressen i huset har gjort att ytterligare en kollega blivit sjukskriven. Men jag tänker inte ta på mig dennes jobb också utan jag kommer kräva att de tar in en vikarie! Jag tänker inte riskera nåt, vi som haft så svårt att bli gravida. Denna konstanta stress är inte värt det, inget är viktigare än graviditeten för mig! Tur att månaden snart är slut och att jag snart bara jobbar halvtid! Längtar efter att få vara deltids arbetslös!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej på er, har varit frånvarande länge nu. Trodde inte att någon läste min blogg längre men det verkar ju så trots allt. Lillebror föddes med ingångsättning den 28 december 2016 (han var beräknad till 11 januari 2017). Läkarna ville att jag skull...

Jag är medveten om att det inte är optimalt att vara gravid och överviktig och vet om att det finns risker med detta. Men jag upplever att mödravården gör vikten till lite av en hysteri. Jag har BMI över 35, inget jag är speciellt stolt över men s...

Var inne och kollade om någon fortfarande läser min blogg, och döm till min förvåning att det verkar som jag har några besökare trots att jag inte skrivit ett inlägg på över ett år. Det har hänt så mkt det senaste året, vår lilla bebis har utveckl...

Läste just den här artikeln: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20997784.ab Sitter nu här med tårar i ögonen. Fy vad en del människor får gå igenom, livet kan vara så orättvist på så många sätt. Jag känner mig extra tacksam som har min prin...

Nu har tösen hunnit att bli 3 månader, det är inte klokt vad fort tiden har gått! Hon får mer och mer personlighet för varje dag som går. På BVC så frågade de mig om jag kände mig kär i min bebis och det finns ingen tvekan! Jag älskar denna underbara...