Den senaste veckan har jag utsatts av en svår situation på jobbet, har ställts mot väggen och blivit erbjuden fortsatt arbete på ett väldigt obekvämt sätt. Jag skulle kunna gå in på djupet och förklara men det är ingen mening att älta mera. Iaf så kommer jag lyssna på min magkänsla och tacka nej, så från den 1 oktober kommer jag vara deltids arbetslös. Jag kommer ha kvar min halvtids tjänst eftersom jag är fast anställd och så får jag stämpla upp till heltid. Det känns inte värt att utsätta sig för all stress som den andra tjänsten skulle innebära. Jag känner att jag måste tänka på mig och barnet i första hand. Graviditeten är viktigast för mig! Sen har jag kollat och man ska få ha kvar sin SGI i sex månader om man blir arbetslös så ska få ha kvar min heltidslön som grund för mammapenningen. Ska ringa till försäkringskassan och kolla försäkerhetsskull! Men det här känns verkligen som det rätta. Sen får jag ju ändå söka jobb och så men det ordnar sig nog! Bara allt går bra med knytet! Det är det viktigaste! ????

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej på er, har varit frånvarande länge nu. Trodde inte att någon läste min blogg längre men det verkar ju så trots allt. Lillebror föddes med ingångsättning den 28 december 2016 (han var beräknad till 11 januari 2017). Läkarna ville att jag skull...

Jag är medveten om att det inte är optimalt att vara gravid och överviktig och vet om att det finns risker med detta. Men jag upplever att mödravården gör vikten till lite av en hysteri. Jag har BMI över 35, inget jag är speciellt stolt över men s...

Var inne och kollade om någon fortfarande läser min blogg, och döm till min förvåning att det verkar som jag har några besökare trots att jag inte skrivit ett inlägg på över ett år. Det har hänt så mkt det senaste året, vår lilla bebis har utveckl...

Läste just den här artikeln: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20997784.ab Sitter nu här med tårar i ögonen. Fy vad en del människor får gå igenom, livet kan vara så orättvist på så många sätt. Jag känner mig extra tacksam som har min prin...

Nu har tösen hunnit att bli 3 månader, det är inte klokt vad fort tiden har gått! Hon får mer och mer personlighet för varje dag som går. På BVC så frågade de mig om jag kände mig kär i min bebis och det finns ingen tvekan! Jag älskar denna underbara...