Vardagen har tagit över igen... Tänker inte längre på vår ofrivilliga barnlöshet på jobbet, där fokuserar jag på jobbet 110%. Sen när man kör hem börjar tankarna komma men jag ältar inte det hela hela tiden. Det finns med i bak huvudet, men jag är inte längre handlingsförlamad. Jag orkar att ta hand om hemmet igen, det var tufft precis efter vi fått vår "dom", jag gjorde inte många knop då och det såg ut som sju svåra år här hemma.

Har haft ömma tunga bröst ett par dagar och även kännt av smärta i äggstockarna. Vågar man hoppas? Nja med våra förutsättningar så är det säkerligen mensen som är på intåg!