Det har varit en hektisk vecka, fullt ös medvetslös typ. Men har hunnit med några underbara promenader i vårvädret och insett att jag har saknat det otroligt! Att få komma ut i skogen och bara gå, så himla härligt! Varmt välkommen ljuvliga vår!

Idag damp ett brev ner från gyn kliniken, en kallelse till ett möte. Mötet som vi väntat på, mötet som jag längtat efter och mötet som jag är livrädd för. Tyvärr sammanföll det på en av dagarna då vi är hos svärföräldrarna, flygbiljetterna är inte ombokningsbara så vi får helt enkelt vänta på mötet tills efter resan. Väntan kommer bara göra mig ännu mer nervös, tänk om de säger att det inte är någon mening att ens försöka? Att vi aldrig kommer att kunna få barn? Tankarna gör mig livrädd!