Senaste inläggen

Av Tess - Lördag 23 sept 08:28

Hej på er, har varit frånvarande länge nu. Trodde inte att någon läste min blogg längre men det verkar ju så trots allt.

Lillebror föddes med ingångsättning den 28 december 2016 (han var beräknad till 11 januari 2017). Läkarna ville att jag skulle sättas igång för de var rädda att han skulle bli för stor annars. Vädjade till dem att vänta med igångsättning till i början av januari men de vägrade och bokade in mig för igångsättning den 27 december. Jag jobbade till den 22:a december och sedan firade vi jul och sen åkte vi till sjukhuset den 27:e. Det var en märklig känsla att veta att snart har vi två barn. Igångsättningen gjordes först med balkong så att jag började öppna mig och sedan värkstimulerande. Vi sov i förlossningsrummet den natten, jag i förlossningssängen och min make i en fåtölj. Fick det värkstimulerande vätskan varje timme och runt kl 4.30 på morgonen började det dra igång. Jag började känna de först värkarna. Hade en underbar förlossning, ja visst gjorde det ont men denna gången så visste jag hur jag skulle använda lustgasen och jag var med hela tiden och förstod vad som hände. Han föddes 9.24 och var 52 cm lång och vägde 4 276 gram. Efter den här förlossningen så känner jag att jag skulle kunna gå igenom det igen men vi får se, i sommar fyllde jag 35 och riskerna för komplikationer ökar ju när man blir äldre.

Börjar jobba i januari igen, känns som om det är väldigt kort tid dit. Så nu försöker jag njuta av den sista tiden av mammaledigheten och försöker gå ner i vikt. Har gått ner 7 kg med lchf men då vi fortfarande ammar så går det extremt sakta. Om nån är intresserad av min viktresa så är ni välkomna att följa mig på instagram under tessviktresa ? kanske skriver lite här med om någon är intresserad?

ANNONS
Av Tess - 31 juli 2016 08:13

Jag är medveten om att det inte är optimalt att vara gravid och överviktig och vet om att det finns risker med detta. Men jag upplever att mödravården gör vikten till lite av en hysteri.

Jag har BMI över 35, inget jag är speciellt stolt över men så är det och det är inte speciellt lämpligt att börja banta nu. Dessutom hade jag inte räknat med att bli gravid just nu men här är jag och då får man ta det som det kommer.

Jag försöker tänka på vad jag äter men har varit så illamående att jag bitvis varit glad om jag kunnat äta någonting. Nu har aptiten börjat komma tillbaka sakta men säkert. Barnmorskan och en läkare på mödravården undrade vad jag ville de skulle göra så att jag fick det stöd jag behöver för att jag inte ska gå upp nåt i vikt. I mitt huvud tänkte jag, anlita en pt och en kock som kan bo hos mig följt av ett hembeträde så är det lugnt. Men jag sa jag vet inte, för jag vet ungefär vad jag ska äta och att jag bör röra på mig. Problemet är just nu att tiden inte räcker till, låter kanske som en dålig ursäkt men så här ser mitt liv ut just nu. Upp 5.30 göra i ordning mig för jobb, ge lillan frukost och göra henne i ordning för dagis. 6.15 lämna på dagis. Jag kör sen till stan till jobbet, bilresan tar ca 50 minuter. Jobbar fram till strax efter 16. Sitta i bilkö för att lämna stan, bilresa hem tar 50 min. Hemma strax efter kl 17, börja med maten. Leka med lillan samtidigt för hon har saknat mamma. Äta, städa köket. Gör i ordning lillan och försöka lägga henne mellan 19-20. Däcka i soffan en liten stund för återhämtning. Sängen nån gång mellan 21-22. Jag vet inte hur jag ska få ihop mer tid för att träna? Känns som om jag behöver fler timmar på dygnet alternativt så får jag gå ner i arbetstid men det innebär mindre inkomst och vi behöver spara en liten buffert inför ankomsten av nästa knodd så vi inte behöver leva på vatten och bröd!

Iaf så bokade läkaren in mig på livsstilsamtal på vårdcentralen och sa att jag måste ta hand om mig själv bättre. Där satt man och kände sig som världens sämsta människa. Känner ibland att de tycker att jag inte förtjänar att vara gravid. Men förra graviditeten gick ju fint och visst dottern vägde nästan 4 kg men det har båda syrrans ungar gjort och hon är normalviktig. Jag förstår att de måste bry sig om vikten men deras tjat gör inte saken bättre, tyvärr blir jag snarare anti och vill skita i allt men för min skull och vårt ofödda barns skull så ska jag bete mig.

ANNONS
Av Tess - 26 juli 2016 23:43

Var inne och kollade om någon fortfarande läser min blogg, och döm till min förvåning att det verkar som jag har några besökare trots att jag inte skrivit ett inlägg på över ett år.

Det har hänt så mkt det senaste året, vår lilla bebis har utvecklats till en liten flicka. En flicka med ett bestämt humör och som är otroligt busig! Vi älskar henne mer än någonting annat ??

Vi har följt hennes utveckling, från att krypa till att springa. Hon har börjat dagis och jag har börjat jobba. Livet springer fram och det känns okej. Men så fick vi en överraskning som vi inte ens trodde var möjlig, vår lilla flicka ska bli stora syster i januari. Det var helt oplanerat men vi är helt överlyckliga! Nåja blev en liten uppdatering, ska försöka uppdatera snart igen ?

Av Tess - 21 juni 2015 08:53

Läste just den här artikeln:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20997784.ab

Sitter nu här med tårar i ögonen. Fy vad en del människor får gå igenom, livet kan vara så orättvist på så många sätt. Jag känner mig extra tacksam som har min prinsessa här hos oss! Önskar Kärlek och styrka till alla människor som kämpar med orättvisor <3

Av Tess - 20 juni 2015 00:21

Nu har tösen hunnit att bli 3 månader, det är inte klokt vad fort tiden har gått! Hon får mer och mer personlighet för varje dag som går. På BVC så frågade de mig om jag kände mig kär i min bebis och det finns ingen tvekan! Jag älskar denna underbara lilla människa över allt annat på jorde! <3 hennes leende och skratt får mig att smälta totalt!

Om en månad åker vi på lite semester hos svärföräldrarna. Det blir lite av ett eldprov, känner på mig att svärmor kommer att lägga sig i en del. Eller iaf att hon kommer att komma med kommentarer. Det gjorde hon förra veckan och då gick jag i taket. Nu ska vi träffa svärmor hos dem i två veckor och sedan följer hon med oss hem och här i två veckor. Vad har jag gett mig in på??

Tur är väl att vårt sovrum kommer att vara klart tills dess och att vi kommer bo på olika våningsplan så att jag kan smita undan och amma och mysa. Sist när hon var här satt hon och stirrade på mig när jag ammade, så vill jag inte ha det den här gången. Man kan väl ge folk lite utrymme!?! Men nu kommer jag att kunna smita upp och sedan vara för mig själv en stund. Just nu är jag mkt själv hemma så kommer väl att klättra på väggarna för att jag aldrig får vara själv! Oj vilka i-landsproblem jag har!

Av Tess - 8 juni 2015 14:02

Ibland tar jag tid till mig och suger in ögonblick som jag tillbringar med dig. Det är inte lätt att ta sig tiden att njuta varje minut mitt i allt vardags stress men innerst inne gör njuter jag. Just nu sover du gott i mina armar och jag försöker memorera ögonblicket så att jag kan minnas det för alltid. Du söta underbara gullunge!

Vi är så otroligt glada att ha dig i våra liv, vi känner oss otroligt lyckligt lottade <3

Visst behöver vi påminna oss själva ibland, för livet med en liten bebis är inte en dans på rosor. Du är en bestämd liten dam som protesterar ofta. Men vi är inte förvånade över att du har din pappas avsaknad till tålamod och båda våras humör, för vi har ju skapat dig. Det är charmigt och utan dessa egenskaper så skulle inte du vara du. Snart är du 3 månader och jag kan inte ens tänka på hur mitt liv såg ut förut. Vad gjorde jag med all kärlek som jag nu överöser dig med? Du är fantastisk och pappa och jag ser framemot att se dig växa upp med vårt stöd och all vår kärlek. Vi älskar dig nu och för alltid <3

Av Tess - 7 juni 2015 01:22

Ja när man har en bebis som är 2,5 månad så blir det inte gjort här hemma inte, jag ammar mest och på kvällarna så känns det som om jag inte gör nåt annat. Muuu haha jag klagar inte, det är mysigt att amma och vår lilla tjej har världens finaste leende när hon är mätt och belåten. Fast så säger väl alla mammor :-) med all rätt, klart man ska vara stolt över sitt barn!

Hon sover mindre och mindre om dagarna, vilket gör att jag hinner mindre och mindre här hemma. På förmiddagen efter frukost och lek och sedan mellanmål så sover hon 1-3 timmar. Jag försöker hinna med så mkt som möjligt på den tiden. Vi har t.ex en hög med ved som ska staplas. Så sysslolös är man knappast! Idag har vi städat ur garaget, det var verkligen välbehövligt! Nu är det jätte fint! Så på måndag måste jag köra några vändor till miljöstationen. Vi vill städa upp lite i huset tills makens familj kommer på besök i augusti. Sen rensar vi så klart oxå åt vår egen skull, är ju skönt att ha ordning omkring sig!

Nej nu måste jag verkligen sova för tösen vaknar väl och vill ha mat snart!

Av Tess - 27 maj 2015 21:36

Det är fullt upp om dagarna med vår lilla tös! Det är verkligen helt underbart att vara mamma men det är jobbigt ibland. Vår tös kan verkligen skrika om hon vill men när hon är glad så är hon så himla go och hon har världens sötaste leende! Mitt hjärta smälter för henne ??

De senaste två månaderna har varit fullspäckade med BVC, besök och diverse andra saker. Nu ska jag försöka vara hemma lite mer och njuta. Njuta av bebismys, stapla ved och renovera. Ja så ser mitt sommarschema ut och det känns helt okej!

Ska försöka skriva mer en annan dag men nu ska jag försöka lägga tösen ??

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se